Ser ni plasten där i mitten? Den har legat där i snart 2 veckor. Persson måste kliva över den varje gång för att komma in på sitt rum. Ingen tänker ta bort den. För den tillhör liksom inredningen nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
lev för idag,
imorgon kan det
vara försent
följ med mig genom allt i livet
lev för idag,
imorgon kan det
vara försent
du har kommit till anna nilssons blogg.
en blogg där jag skriver lite,
men visar desto fler bilder.
inte en blogg för dig, utan en
blogg för mig.
jag skriver vad jag vill, och när jag vill.
är du suger på att se vad jag gör om dagarna.
läs vidare då vettja.
en blogg där jag skriver lite,
men visar desto fler bilder.
inte en blogg för dig, utan en
blogg för mig.
jag skriver vad jag vill, och när jag vill.
är du suger på att se vad jag gör om dagarna.
läs vidare då vettja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar